lördag 31 december 2011

gott nytt år!

 


Ikväll firar vi traditionsenligt med goda vänner!

Och det kommer förstås att bli lika trevligt, mysigt, skrattigt och underbart som alla andra nyårsaftnar. Fina barndomsvännen med familj kommer hit. Fina barndomsvännen som jag upplevt så många äventyr med. Vi växte upp tillsammans i Dar es Salaam och fnissade oss igenom tonåren under Afrikas brännande sol. Vi tågluffade ner genom Europa (som man gjorde på åttiotalet när världen fortfarande var stor), vi red barbacka genom veteåkrarna på Pampas och vi dansade (nåja) sevillanas på ferian i Málaga. Vi blev vuxna, träffade våra kärlekar och väntade våra första barn samtidigt. Nu mitt i livet har vi varsin stor familj med tre rackarungar vardera, vi bor på varsin sida av den stora staden och vi firar varje nyårsafton ihop. Fortfarande.

Gott nytt år och många kramar! 


 

  


 


 




fredag 30 december 2011

sammanfattning av ett händelserikt år


Oj, vilket år vi har haft.

Jag började jobba igen efter att ha varit hemma med mina minsta små i nästan tre år. Jag började blogga. Lilla skatten började motvilligt på dagis och vi var plötsligt en familj med tre barn på dagis och i skola med två arbetande föräldrar - samtidigt som vi var mitt i vår största renovering någonsin. Man blir lite trött så här i efterhand när man tänker på det :)  

Men så mycket roligt vi har haft! Så många skratt i vår tokiga familj! Så nöjda vi känt oss när vi klarat av det vi tagit på oss. Och så roligt det har varit med alla er därute! Att bloggandet skulle bli en sådan uppåtpuff hade jag aldrig trott. Började ju mest för att dokumentera det vi gör och få en ventil för all kreativitet som annars bubblar över. Och så blev det så här! Ni är så många som läser varje dag och ni har så kloka synpunkter. Det känns nästan som om vi känner varandra litegrann nu, eller hur?

Att försöka sammanfatta ett helt år i ett enda inlägg är inte lätt, men här kommer ett försök i alla fall. Hoppas ert år har varit bra och att nästa blir ännu lite bättre. Många kramar!


MARS

  

Jag börjar blogga och når mina tusen första besökare vilket jag är mäkta mallig över. Vi gipsar väggarna i kök och vardagsrum och målar taken vita. Fotar loppan när hon leker i sitt rum.


 APRIL


Mycket händer i april! Taklister kommer upp i köket och vardagsrummet och villa Någorlunda väntar nyputsad och grann på sitt första lager kalkfärg. En liten kusin kommer till världen och vi målar väggarna en-två-tre gånger innan vi hittar rätt kulör. Snöflinga blir äntligen den rätta.


  

April fortsätter med små vårrusiga skatter som återerövrar tomtens alla hemligheter, fönsterfoder kommer på plats och villa Någorlunda är gömd bakom en byggställning nästan hela månaden för att lagom till min födelsedag (big 40) glänsa nymålad och grann.


 
MAJ


Maj är vacker och hela trädgården står i blom. Ännu en liten kusin gör entré i världen och jag gör några ljuvliga auktionsfynd. Golvet kommer på plats och köket levereras i måånga platta paket.



JUNI
 
 

Vi åker ut till ön som är försommarvacker och solen verkar aldrig vilja sluta skina. Skolavslutning och stora skatten slutar tvåan, ojojoj, och fyller nio år! Lilla loppan gör piruetter på det nybetsade golvet och älsklingen spikar breda golvsocklar. Ännu en tur till ön över midsommar.



JULI

 

Vi åker fram och tillbaka mellan huset på ön och huset i stan. När vi är hemma hinner vi med en tur till Skansen, vi inreder lekstugan och köksstommarna kommer på plats. Det känns som en milstolpe!



AUGUSTI 
 
 

Solen strålar fortfarande över vår ö i augusti som är så sensommarljuvlig att det gör lite ont i kroppen. Vi är alla ledsna när vi styr båten mot stan för sista gången den här sommaren. Vi planterar ett träd och vår minsting börjar mycket motsträvigt på dagis.



SEPTEMBER

 

Loppan fyller fyra och är så nöjd över detta att hon håller på att spricka! Vi kaklar köket med Prinsen, bygger en skänk och jag ojar mig över färgval.



OKTOBER

  

Jag målar och målar och målar hela oktober. Alla snickerier och alla luckor (alla 42 stycken) med tre lager ljusgrå linoljefärg. Skänken blir till slut grågrön och alldeles precis så som jag ville ha den!



NOVEMBER
  
  

De sista avslutande detaljerna faller på plats. Bänkskivan blir svartmålad, älsklingen monterar vitvaror och jag jagar knoppar. Vi har svårt att tro att vi faktiskt närmar oss slutet, att vi ska slippa äta i hallen och diska i tvättstugan. Och ett är säkert, vi kommer aldrig någonsin mer äta färdiglagad potatissallad!



DECEMBER


 

Pyntar och piffar i vårt nya kök. Njuter av att laga mat till min familj och att duka fint och bara vara. Är så nöjd över detta att jag inte ens lyckas bli julstressad detta år.

 

Vi får ett sista ryck innan julafton och släpar hem stora tunga maskiner och slipar golvet i hallen. Det får samma vitbets som i köket och alla väggar och snickerier får ett lager färg. Nu pustar vi ut och säger adjö till 2011!


 

några stänk av vår

 


Nu har lite av julen åkt ut.

Julkrubban och julkorten har fått maka på sig för lite vårigare toner. Granen får stå kvar över nyår, men sedan är det dags även för den att ge sig, den har ju trots allt hängt med sedan lucia. Visst är det så, oavsett hur mycket man älskar att julpynta och dekorera med hyacinter och stjärnor, lika härligt är det att slänga ut alltsammans efter jul och fylla huset med vårkänslor, stora fång tulpaner i pastelliga färger och nästan överdriva lite i romantik! Jag har även en stor bukett rosor i den allra krispigaste grårosa nyansen som ska få dekorera nyårsbordet imorgon. Den står tills vidare i källaren för att inte börja nicka här uppe i värmen, men jag visar er i morgon.

(Och ja, det är min gaaamla stereo ni ser skymta där i hörnet. Den får hänga med tills jag har råd med någon modernare och mindre variant för jag  m å s t e  ha musik i köket när jag lagar mat.)

Kram så här på årets näst sista dag!


 

torsdag 29 december 2011

vad är vackert?

  
 Bild lånad från Sköna Hem.    


Skönheten sitter i betraktarens ögon,

brukar man ju säga. Och vad som är vackert varierar från person från person. Hem är ju vackra på helt olika vis, som en spegling av personerna som bor där. Vi är alla så olika och det en tycker är fantastiskt tycker en annan är gräsligt. Och andra bryr sig inte alls om det vackra, bara det är mysigt och bekvämt. Men en sak är säkert, inget hem är vackert om det inte är personligt. Att gå rakt i i en affär och köpa sig en stil blir aldrig vackert, bara ängsligt. Vår egen villa Någorlunda blir steg för steg vackrare i våra ögon, men färdig blir hon nog aldrig. För det är ju det fina med inredning. Hela tiden dyker det upp nya idéer som är lite vackrare än de förra :)

Hur som helst, för att knyta ihop det här (filosofiska?) inlägget, det här tycker jag är vackert!

Kram.

 

 
Bilder lånade från Sköna Hem.   



      

onsdag 28 december 2011

familjemys med dinosaurier

 
 Glittrande ljuslyktor och stjärna av pinnar, allra enklaste julpyntet.



Våra mysiga mellandagar segar sig fram precis som de ska.

Idag kände vi dock att det var dags att masa oss ur dubbelsängen där vi legat nerbäddade i filmkoma mer eller mindre konstant sedan julafton (Smurfarna, Monsters Inc, Snövit, Tomtetass, Byggare Bob, Cars, 27 dresses... Ja ni hör själva.). Det blev en tur till Naturhistoriska riksmuseet och det var verkligen hur roligt som helst, för både stor och liten. Dinosaurierna och mammutarna var nästan lite läskiga tyckte C, men väldigt spännande! Men Robotzoot, som är en tillfällig utställning, var nog bäst. Jättestora robotflugor och kameleonter och bläckfiskar som man själv fick styra ögon och tungor och huvuden på. 

Nu ska vi strax återgå till att göra ingenting. Tända lite ljus i de nya ljuslyktorna som glittrar så fint och laga något gott att äta. Men ingen mer julmat, nu får det bli något annat! Och ja, jag har hemsk träningsvärk idag. Men har man inte tränat på ett halvår och rivstartar med ett step pass med dubbla stepbrädor (!) istället för till exempel en rask promenad så får man nog skylla sig lite själv :)

Kram så länge!



tisdag 27 december 2011

att ha hittat något försvunnet

 



Oj, vad jag har letat!

Trodde jag blivit knäpp, för vem kan slarva bort en hel matta? Köpte en urfin plastmatta till köket redan i början av renoveringen som jag visste skulle passa precis. Sedan har jag flyttat runt den allt eftersom vi renoverat då den hela tiden har legat i vägen. Men sedan när allt var klart var den spårlöst försvunnen. Jag har letat igenom hela huset, alla bra-att-ha-ställen, men den fanns bara inte. Ända tills idag. Hittade den precis i den garderob där jag har letat tusen gånger (Hur skumt är inte det? Misstänker nästan att vi har en liten hustomte som har spelat mig ett spratt...) och idag bara fanns den där!

Hur som helst, nu är den på plats och min lille skrutt har inspekterat den och godkänt den :) Nu börjar det dra ihop sig till träning, huwha!

Kram och ha en mysig kväll!

 

julmys med dagmar runt knuten

 
Skatterna leker med sina (egentligen med varandras) julklappar.

 


Här viner stormen Dagmar så det knakar i villa Någorlunda.
Skönt att kura inne och mysa med alla julklapparna och allt julgotter. Men i dag blir det andra tag här för undertecknad ska masa sig iväg och träna för första gången på evigheter. Jag tror att jag är gymmets bästa stödmedlem, men det ska bli ändring på det nu minsann. Vanligtvis gillar jag att träna regelbundet, men med all renovering den här hösten gick det helt enkelt inte att få till. Gissar att jag kommer att vara helt leabruten i kväll...

Hoppas er jul är fin och att ni inte blåser bort. Min lilla loppa frågade mig i morse:
- (Bekymrat) Mamma, är det vinter nu?
- Ja, det är vinter - fast det inte är någon snö just nu.
- Har de glömt snön?
- (ler) Ja, det har de nog.
- Då måste vi påminna dem!

 Kram så hörs vi snart igen.





måndag 26 december 2011

god fortsättning

 



Njuter ni av lite julledigt?

Själv skrotar jag fortfarande runt i morgonrock fast klockan är mitt på dagen, men nu börjar det bli dags att göra något åt det. Snart ska vi iväg till barnens mormor och morfar för annandagsmiddag och lite kusinträff. 

Kram! 



söndag 25 december 2011

juldag och nypiffad hall

 
Jaa, den mycket efterlängtade TineK-lampan har hittat hit. Svart och fin i allt det vita :) Spelbordet är ärvt,
kistan har hängt med länge, favvohunden kommer från Edblad och korgen med lock (så praktisk för allt
jox som alltid samlas i hallen) är från Senegal, lite afrikanskt måste jag ha för att få rätta hemkänslan!



Oj, vilken skön juldag vi har här i villa N!

Inte mycket till julkänsla i och för sig med plusgrader och strålande sol utanför fönstret. Men vad gör det, det är ljust och skönt! Idag lät fina familjen mig få sovmorgon ändå till klockan tio ( t i o ! ), jag tror inte jag har sovit så länge sedan tonåren, om ens då. Men det behövdes :) Idag ska vi ge oss i väg och köpa en ny dvd-spelare (vår har varit trasig i evigheter, men vi har liksom inte haft tid att sakna den...) och sedan ska jag bädda ner hela familjen i dubbelsängen och där ska vi ligga och titta på familjefilmer heela jullovet!

Kram och god fortsättning!


fredag 23 december 2011

sagan om villa någorlunda: hussvampen

 
Nu och då. Husägarens värsta mardröm - hussvamp - kan ställa till det så här. Det gick inte att rädda
den lilla toaletten som tidigare fanns här, då de bärande bjälklaget var helt bortruttnat. Som tur är har
just den här sagan ett lyckligt slut.



Hej så här dagen före.

Jag lovade er ju igår att börja en liten artikelserie om vår renovering åren innan bloggen. Och för att starta det hela med en skräll börjar vi med kapitel 1: Hussvampen. 

Som ni såg igår började vi med att måla hallväggarna vita för att slippa den fantastiska (?) sjuttiotalstapeten och få lite lugn och ro att tänka. På alla golv låg en härlig smutsbrun heltäckningsmatta limmad på ett underlag av spånskiva. Vi hoppades förstås att det skulle finnas ett vackert gammalt trägolv därunder och började ivrigt riva. Hur jobbigt kan det bli, tänkte vi. Ta fram det gamla golvet, slipa lite och voilá ett nytt rum! 

Det visade sig att det visst kunde bli precis hur jobbigt som helst...

Vi rev hela trappen och var lyriska över den vackra gamla sekelskiftestrappa som dök fram under spånskivor och heltäckningsmatta. Lite sned och sprucken och skavd, men så vackra dimensioner och handgjorda profiler. Precis nedanför trappen hittade vi också gammalt grangolv, men sedan tog det stopp. Golvet var bitvis bortrivet och vi borde ha börjat ana oråd. Vi rev lite till och vände på en planka. 

Vitt ludd. Centimetertjocka lager vitt ludd. 

"Hussvamp!" ropade jag (Hur jag nu visste det. Har aldrig sett hussvamp tidigare. Kanske min husägarsjäl eller något?). Älsklingen gick ner i källaren och tog tio (eller hundra) djupa andetag medan jag ringde svärmor och frågade om vi fick flytta in i hennes källare i några veckor, körde dit barnet (då hade vi bara ett) och kontaktade Anticimex.

Jajamen. Det var hussvamp. Äkta hussvamp till på köpet. Vilket jag nu vet är den värsta sorten. Den som kan förstöra hela hus så att det ibland inte finns något kvar att rädda. 

Det finns visst 180 olika sorters hussvamp.

Och när vi ringde försäkringsbolaget visade det sig att vi var försäkrade mot en enda sort, äkta hussvamp. En liten lycka i alla fall! Anticimex rev och undersökte och rev och undersökte. Tack och lov var vår hussvamp död sedan länge och ställde inte längre till med någon skada. Den var antagligen resultatet av en gammal vattenläcka, ett rör som stått och droppat under lång lång tid. När sedan huset totalrenoverades på sjuttiotalet hade man lagat läckan och då dog så småningom svampen. 

Men man vill inte ha en endaste liten hussvampsspor kvar i sitt hus, därför river man allt som är angripet och sedan river man lite till för att vara helt säker. Och därefter kommer Anticimex i några slags rymddräkter och sprutar på ett gift som definitivt ska ta död på eventuella kvarglömda rester. Så vår golvrenovering slutade med att hela hallgolvet slets bort, gästtoaletten blåstes ut och allt utom de övre golvplankorna i köksgolvet revs. Det såg ut som en bomb hade smällt i hallen och man fick balansera på smala plankor för att ta sig fram i huset... Hur jobbigt kan det bli? Famous last words...

Efter sex veckor i svärmors källare var villa Någorlunda i tillräckligt gott skick för att vi skulle kunna flytta tillbaka igen. Och lägga nytt golv. Och bygga ny gästtoalett. Och börja återställa alla ytskikten.

Jaa ni, ibland är det tur att man inte vet var man ger sig in på :) 

Jag hoppas jag inte dödar er julglädje nu med dessa galna kort, men resultatet blev ju bra, faktiskt bättre än om vi bara hade slipat golvet som från början var tänkt! Och nu fem eller så år senare har ju hallen dessutom fått sig en nyuppfräschning och idag är det dags att möblera den! Men det blir ett helt annat inlägg.

Kram och god jul!



Steg för steg. 1. Hela hallgolvet bortblåst och man kan kika rakt ner i källaren.
2. Nytt golv på plats och arbetet med att stötta upp trappen och bygga ny gästtoalett har börjat.
3. Älsklingen sätter pärlspont på väggarna. 4. Målning påbörjad och ett nytt trappräcke behövs.



  
Och idag! Med vitbetsade golv och allt :)



Nu och då. Trappen hängde i stort sett bara i ytterväggen. Allt bärande var tvunget att rivas.
Tur att de här gamla husen är stabilt byggda. Ett modernt hus hade inte klarat detta enligt byggarna.




 
Nu och då. T är vår lilla hjälpreda när vi river bort spånskivor och heltäckningsmatta, innan vi hittar Svampen.




 
Nu och då. Perspektivfönstret från sjuttiotalet byts mot ett betydligt mer passande.


 

torsdag 22 december 2011

hallen före och efter


Ni kanske trodde att jag överdrev lite när jag sa att villa N hade en präktig 70-talskostym när hon blev vår.
Snygga tapeter eller hur? Och den så den praktiskt smutsbruna heltäckningsmattan i hallen, som vi av någon
outgrundlig anledning täcker med papp här när vi ska måla. Skulle vi spara den eller hur tänkte vi?



Vi älskar ju före-och-efter, eller hur?

Och jag hittade några underbara före-bilder på hallen, som jag måste få visa er. Hela huset såg faktiskt ut så här och man måste nog vara en smula galen för att köpa sådant hus. Och lite passionerad. Och fullkomligt orädd för hårt arbete. Ja, så är det nog.

Vi har ju renoverat vår villa Någorlunda (ni kanske börjar förstå var namnet kommer ifrån nu...) i många år, långt innan jag startade bloggen, och mycket har hänt på vägen. 

Jag tänkte att jag skulle ta er med på en liten nostaligtripp i renoverandets underbara värld, vad tycker ni om det? Har grävt fram en massa kort på hur det såg ut från början och hur det gick till på vägen. Först ut blir hallen, och jag börjar i morgon. Man kanske kan tycke att det ser ut att vara en lång resa mellan sjuttiotalet och den nyrenoverade sekelskiftsversionen på bilderna här. Men det är faktiskt en ännu längre resa än man kan tro. Och en lång omväg via ett nästan utbombat hus. Men mer om det i morgon, alltså. Nu åter till före-och-efter.

Det är roligt att påminna sig hur illa det faktiskt var en gång. Och klappa sig lite på axeln för att vi varit så ruskigt duktiga :) Mycket vit färg har det hur som helst gått åt.

Ha en fin dan före dan före dopparedan, så hörs vi mer imorgon. Kram.



 
Ljus och rymd var inte stort på sjuttiotalet... Det var faktiskt värre än det ser ut, bilderna förskönar lite.
Tänk er en fyrtio år gammal heltäckningsmatta i hallen...



 
Älsklingen redo att börja måla över blommor! Vi var faktiskt tvungna att måla allt vitt innan vi ens kunde börja tänka. Det gick inte att se hur hallen såg ut med alla dessa blommor och vi kunde inte börja göra några planer innan de var borta.



nylackat och nymålat

 
Tänk vad man kan hinna på några få dagar om man bara vill. Hallgolvet är slipat, vitbetsat och lackat och alla snickerier är nymålade. Och i nästa rum skymtar ni det alldeles nyrenoverade köket (det tog i och för sig mer än några få dagar att få till...).



Oj, det är en trött moi som skriver idag.

Men är man uppe och målar halva natten får man ju lite skylla sig själv. Fast värt det när resultatet blir så fint :) Nu kliar det i fingrarna att få möblera och fixa och piffa här inne, men jag får ge mig till tåls någon dag så att allt hinner torka. Nu ska jag gräva fram alla älsklingarnas paket istället och börja slå in dem. Hoppas bara jag hittar alla för de är undanstoppade lite här och var... 

Jag känner mig så cool den här julen och inte alls julstressad, vilket verkligen är olikt mig. Kan det bero på att jag har haft huvudet fullt av renovering och liksom inte haft plats för någon julstress? Skönt är det i alla fall! Idag har jag handlat en krans till dörren och lite ris till utetrappen (ja, bor man i stan så får man köpa sådant på torget. Charmigast hade förstås varit att kunna ta en promenad i skogen och plocka själv.) och imorgon handlar vi julmaten. Mer än så är det inte och jag är riktigt nöjd här i min bubbla av julefrid :)

Keep calm and carry on.



 
Hallen lite  från ovan. Den platsbyggda garderoben har kärestan byggt och vi fasade hörnen
för att den inte skulle upplevas som så stor. Det är den dock och rymmer massor!