fredag 23 december 2011

sagan om villa någorlunda: hussvampen

 
Nu och då. Husägarens värsta mardröm - hussvamp - kan ställa till det så här. Det gick inte att rädda
den lilla toaletten som tidigare fanns här, då de bärande bjälklaget var helt bortruttnat. Som tur är har
just den här sagan ett lyckligt slut.



Hej så här dagen före.

Jag lovade er ju igår att börja en liten artikelserie om vår renovering åren innan bloggen. Och för att starta det hela med en skräll börjar vi med kapitel 1: Hussvampen. 

Som ni såg igår började vi med att måla hallväggarna vita för att slippa den fantastiska (?) sjuttiotalstapeten och få lite lugn och ro att tänka. På alla golv låg en härlig smutsbrun heltäckningsmatta limmad på ett underlag av spånskiva. Vi hoppades förstås att det skulle finnas ett vackert gammalt trägolv därunder och började ivrigt riva. Hur jobbigt kan det bli, tänkte vi. Ta fram det gamla golvet, slipa lite och voilá ett nytt rum! 

Det visade sig att det visst kunde bli precis hur jobbigt som helst...

Vi rev hela trappen och var lyriska över den vackra gamla sekelskiftestrappa som dök fram under spånskivor och heltäckningsmatta. Lite sned och sprucken och skavd, men så vackra dimensioner och handgjorda profiler. Precis nedanför trappen hittade vi också gammalt grangolv, men sedan tog det stopp. Golvet var bitvis bortrivet och vi borde ha börjat ana oråd. Vi rev lite till och vände på en planka. 

Vitt ludd. Centimetertjocka lager vitt ludd. 

"Hussvamp!" ropade jag (Hur jag nu visste det. Har aldrig sett hussvamp tidigare. Kanske min husägarsjäl eller något?). Älsklingen gick ner i källaren och tog tio (eller hundra) djupa andetag medan jag ringde svärmor och frågade om vi fick flytta in i hennes källare i några veckor, körde dit barnet (då hade vi bara ett) och kontaktade Anticimex.

Jajamen. Det var hussvamp. Äkta hussvamp till på köpet. Vilket jag nu vet är den värsta sorten. Den som kan förstöra hela hus så att det ibland inte finns något kvar att rädda. 

Det finns visst 180 olika sorters hussvamp.

Och när vi ringde försäkringsbolaget visade det sig att vi var försäkrade mot en enda sort, äkta hussvamp. En liten lycka i alla fall! Anticimex rev och undersökte och rev och undersökte. Tack och lov var vår hussvamp död sedan länge och ställde inte längre till med någon skada. Den var antagligen resultatet av en gammal vattenläcka, ett rör som stått och droppat under lång lång tid. När sedan huset totalrenoverades på sjuttiotalet hade man lagat läckan och då dog så småningom svampen. 

Men man vill inte ha en endaste liten hussvampsspor kvar i sitt hus, därför river man allt som är angripet och sedan river man lite till för att vara helt säker. Och därefter kommer Anticimex i några slags rymddräkter och sprutar på ett gift som definitivt ska ta död på eventuella kvarglömda rester. Så vår golvrenovering slutade med att hela hallgolvet slets bort, gästtoaletten blåstes ut och allt utom de övre golvplankorna i köksgolvet revs. Det såg ut som en bomb hade smällt i hallen och man fick balansera på smala plankor för att ta sig fram i huset... Hur jobbigt kan det bli? Famous last words...

Efter sex veckor i svärmors källare var villa Någorlunda i tillräckligt gott skick för att vi skulle kunna flytta tillbaka igen. Och lägga nytt golv. Och bygga ny gästtoalett. Och börja återställa alla ytskikten.

Jaa ni, ibland är det tur att man inte vet var man ger sig in på :) 

Jag hoppas jag inte dödar er julglädje nu med dessa galna kort, men resultatet blev ju bra, faktiskt bättre än om vi bara hade slipat golvet som från början var tänkt! Och nu fem eller så år senare har ju hallen dessutom fått sig en nyuppfräschning och idag är det dags att möblera den! Men det blir ett helt annat inlägg.

Kram och god jul!



Steg för steg. 1. Hela hallgolvet bortblåst och man kan kika rakt ner i källaren.
2. Nytt golv på plats och arbetet med att stötta upp trappen och bygga ny gästtoalett har börjat.
3. Älsklingen sätter pärlspont på väggarna. 4. Målning påbörjad och ett nytt trappräcke behövs.



  
Och idag! Med vitbetsade golv och allt :)



Nu och då. Trappen hängde i stort sett bara i ytterväggen. Allt bärande var tvunget att rivas.
Tur att de här gamla husen är stabilt byggda. Ett modernt hus hade inte klarat detta enligt byggarna.




 
Nu och då. T är vår lilla hjälpreda när vi river bort spånskivor och heltäckningsmatta, innan vi hittar Svampen.




 
Nu och då. Perspektivfönstret från sjuttiotalet byts mot ett betydligt mer passande.


 

1 kommentar:

  1. (⁀‵⁀,) ✫✫✫
    .`⋎´✫✫¸.•°*”˜˜”*°•.✫
    ✫¸.•°*”˜˜”*°•.✫✫
    .•°*”˜˜”*°•.✫✫✫GOD JUL!

    Önskar Maud

    <
    Gårdsromantik-ljuvlig-lantromantik-på-nätet

    SvaraRadera